J.R.R. Tolkien

Åren 2003–2005 anlitades jag av Norstedts Förlag som huvudansvarig faktagranskare för Erik Anderssons nyöversättning av J.R.R. Tolkiens The Lord of the Rings (Ringarnas herre i svensk översättning). Det innebar att jag, eftersom jag kan en del om Tolkien och hans värld, skulle läsa igenom Eriks översättning för att se till så att inget blivit fel eller missuppfattat. En del av detta arbete dokumenterades av Erik i dagboksform, vilket senare utgavs som bok: Ö.A. – Översättarens anmärkningar. Nedan ser ni böckerna som de kom att se ut när de utgavs mellan september 2004 och september 2005.

 
KonAkomst

Faktagranskning av nyöversättningen av The Lord of the Rings; The Return of the King (tid. Sagan om konungens återkomst),  J.R.R. Tolkien.

Slutgranskad juni 2005.

Svensk titel:
Ringarnas herre – Konungens återkomst, Norstedts Förlag, Stockholm.
TvaTorn

Faktagranskning av nyöversättningen av The Lord of the Rings; The Two Towers (tid. Sagan om de två tornen),  J.R.R. Tolkien.

Slutgranskad december 2004.

Svensk titel:
Ringarnas herre – De två tornen, Norstedts Förlag, Stockholm.
RingBrod

Faktagranskning av nyöversättningen av The Lord of the Rings;The Fellowship of the Ring (tid. Sagan om ringen), J.R.R. Tolkien.

Slutgranskad maj 2004.

Svensk titel: 
Ringarnas herre – Ringens brödraskap, Norstedts Förlag, Stockholm.


Lotr
Det var faktiskt tack vare Tolkien som jag bestämde mig för att bli översättare. Första gången jag läste Sagan om ringen gick jag sista året på gymnasiet. Jag fastnade direkt för böckerna och tyckte de var fantastiska. Ett halvår senare bestämde jag mig för att läsa om böckerna. Bara en sådan sak! Dessutom tänkte jag inte låna dem på biblioteket den här gången – jag tänkte köpa egna böcker! Det var närmast en uppenbarelse för mig. Ännu ett halvår senare hade jag varit i Oxford i England och besökt olika platser med anknytning till Tolkien, och jag hade också köpt Sagan om ringen på engelska – The Lord of the Rings. När jag kom hem satte jag igång med den stora uppgiften att läsa verket på originalspråket, och det var nu jag märkte att något inte stämde. Det kändes som om jag läste en annan bok. Jag insåg att det var en ganska stor skillnad mellan originalet och dess svenska översättning, gjord av Åke Ohlmarks. När jag läst klart eposet hade jag bestämt mig – jag skulle översätta The Lord of the Rings på nytt. Det skulle bli mitt yrke, jag skulle bli översättare och mitt livsmål var att översätta Tolkiens mästerverk igen.

Femton år senare hade jag så smått påbörjat min översättarkarriär efter studier i Lund. Jag hade skrivit tre uppsatser om Tolkien och hade för mitt eget nöjes skull översatt första kapitlet i The Fellowship of the Ring, och det var nu tog jag ett beslut. Jag samlade allt detta material, en bibba om säkert hundra A4-sidor, och skickade in den till Norstedts Förlag. Till detta bifogade jag ett långt brev där jag förklarade varför böckerna borde översättas igen och varför det borde göras av just mig. Två veckor gick när plötsligt en dag en vän ringde mig: "Har du sett att de ska översätta Sagan om ringen igen?" sa han. "Det står i dagens tidning." Min omedelbara tanke var: "Konstigt! Borde de inte kontakta mig först?" Då gick det sakta men säkert upp för mig. Visst skulle böckerna översättas igen, men inte av mig. Senare fick jag veta att det var någon översättningslirare vid namn Erik Andersson som fått uppdraget. I så många år hade jag gått och dragit på det och när jag väl tog mig i kragen snubblade jag på målsnöret. Jag var knäckt!

                                                                                                                                  
öaI dagarna tre gick jag och tyckte synd om mig själv. Men så beslöt jag mig för att jag trots allt ville veta hur det hade kunnat bli så här. Så jag ringde helt sonika upp Stephen Farran-Lee, som då var förläggare på Norstedts. Han började med att ursäkta sig för att han inte hört av sig. Saken var att efter att nyöversättningen blivit offentligt hade han mer eller mindre blivit nerringd av Tolkienfanatiker, och hans inkorg var full av mejl från folk som ansåg att de var bäst lämpade att hjälpa till med översättningen. Och så kom den. Frågan!  "Kan du tänka dig att vara faktagranskare för projektet?" 

Med facit i hand nådde jag inte ända fram, men jag kom bra nära. Jag var i uppstarten av min egen översättarkarriär och blev inbjuden att vara med i ett litterärt projekt av närmast gigantiska proportioner. Dessutom fick jag möjligheten studera hur en av våra mest ansedda översättare, liraren Erik Andersson, arbetar. Bättre utbildning än så är svår att få. Visst hade jag snubblat på målsnöret, men jag hade också rest mig igen och tagit mig i mål som god tvåa. Och ska man vara ärlig tror jag inte att Norstedt hade gett uppdraget till en oerfaren och oprövad översättare. 

Idag har jag översatt närmare åttio böcker och dessutom skrivit elva egna. Inte illa, eller hur? Och vem vet, en vacker dag kanske det där Tolkienmanuset ligger klart för utgivning, översatt av Leif Jacobsen ...

        Dagbok av E.A. 


Nedan finner ni mina universitetsuppsater om J.R.R. Tolkien (ladda gärna ner dem, men tänk på att alltid ange källa om ni refererar till eller på något annat sätt använder dem, muntligt eller skriftligt):




J.R.R. Tolkien
John Ronald Reuel Tolkien, född 3 januari 1892 i Bloemfontein, Oranjefristaten, död 2 september 1973 i Bournemouth, Dorset, var en brittisk författare, poet, filolog och universitetsprofessor, mest känd som författare till fantasyromanerna Bilbo, Sagan om ringen och Silmarillion.

 
Tolkien föddes i Oranjefristaten (nuvarande Fristatsprovinsen i Sydafrika) år 1892. År 1895 reste han med sin mor Mabel och sin yngre bror Hilary till England för att hälsa på släktingar i Birmingham. Fadern skulle komma efter senare, men dog den 15 februari 1896. Mabel och pojkarna åkte aldrig tillbaka till Sydafrika, utan stannade kvar i England. Som barn gick Tolkien på King Edward's School i Birmingham. Den 14 november 1904 dog Mabel. Då var Tolkien tolv år gammal.
 
Tolkien studerade engelska och engelsk litteratur vid universitetet i Oxford, med inriktning på filologi. Han var signalofficer i den brittiska armén under första världskriget, och deltog bland annat i slaget vid Somme. Han drabbades av skyttegravsfeber i slutet av 1916 och tillbringade återstoden av kriget i England. Under tiden på hemmafronten påbörjade han arbetet på sitt legendarium, som skulle komma att se tryck först fyra år efter hans död, i boken Silmarillion år 1977.
 
År 1924 blev Tolkien utnämnd till docent i engelska vid universitetet i Leeds, och år 1925 blev han professor i anglosaxiska i Oxford. Han var nära vän med författaren C.S. Lewis. I början av 1930-talet började han skriva på berättelsen Bilbo – En hobbits äventyr. Berättelsen upptäcktes av förlaget Allen & Unwin, som publicerade den år 1937. Samma år påbörjade han arbetet med en uppföljare till Bilbo. År 1945 blev Tolkien professor i engelska och i engelsk litteratur vid Merton College i Oxford. Uppföljaren till Bilbo fick namnet Sagan om ringen och publicerades i tre delar av Allen & Unwin mellan1954 och 1955. Sagan om ringen blev en succé och  något av en kultbok på amerikanska college under 1960-talet.
 
År 1972 utnämndes Tolkien till hedersprofessor i litteratur vid Oxfords universitet för sina bidrag på filologins område, och år 1973 tilldelades han Brittiska imperieorden. J.R.R. Tolkien avled av akut blödande magsår den 3 september 1973, vid 81 års ålder.
 
Efter hans död publicerade Tolkiens son Christopher en serie verk baserade på faderns omfattande anteckningar och opublicerade manuskript, däribland Silmarillion. Dessa, tillsammans med Bilbo och Sagan om ringen, bildade en sammanhängande samling berättelser, dikter, fiktiva historier, påhittade språk och litterära essäer om en fantasivärld vid namn Arda och Midgård i den. Mellan 1951 och 1955 tillämpade Tolkien termen legendarium till en större delen av dessa skrifter.
 
Medan många andra författare hade publicerat fantasyverk före Tolkien,[4] ledde den stora framgången med Bilbo och Sagan om ringen när de publicerades i pocket i USA, direkt till en populärt återuppvaknande av genren. Detta har orsakat att Tolkien populärt identifieras som "fadern" av den moderna fantasylitteraturen—eller, mer exakt, av high fantasy. Tolkiens skrifter har inspirerat många andra fantasyverk och har haft en bestående effekt på hela området. År 2008 rankade The Times honom på en sjätte plats över listan över "de 50 största brittiska författarna sedan 1945". Forbes rankade honom den 5:e mest inkomstbringande döda kändisen år 2009.
(Wikipedia)
Share